1400 - taletÅr 1495 omnämnes den första skattebonden på Wargö. Vid den tiden utgjordes dagens Bergö av fyra öar: Granön, Långön, Norrön och Holmen. Under slutet av medeltiden var trafiken söderom Bergö livlig i och med att farleden in till gamla Korsholm gick mellan Bergö och fastlandet. Om denna epok vittnar bl a namnet Munkören som ligger intill denna farled och som antas ha varit tillhåll för munkar under skatteuppbörden. Ännu outforskade spår av gamla fiskelägen vittnar om att Bergö var ett välmående fiskesamhälle för 500 år sedan. Att Bergö fick bofast befolkning antas ha att göra med kung Magnus Erikssons lag som stadgade att de som besatt jorden också hade rätt till omkringliggande fiskevatten.
1500 - talet
Vid mitten av 1500 talet uppgick Bergös befolkning till 70 personer. Antalet hemman var nio. Vid denna tid räknades Bergö till Korsholms socken. 1571 var bergöbornas förmögenhet dubbelt så stor som medeltalet i Korsholm. Orsaken till det var att bondeseglationen till Stockholm börjat blomstra. För bergöbornas del kombinerades detta med de långa sälfångstresorna (fälan). Att fälen innebar kontakter med befolkningen runt Östersjön belyses av det faktum att ordet "rese" = sälkött finns upptecknat på tre platser: Bergö, skärgården utanför Oskarshamn, samt svensköarna utanför Estland. Thomas Björnson utgör ett lysande exempel på de möjligheter som bondeseglationen gav. Han seglade från lilla Bergö, blev borgare i Stockholm, sedermera medlem i stadens styrande organ, avancerade till borgarråd, samt blev kyrkvärd i Storkyrkoförsamlingen. Vid sin död 1582 ägde denna Björnson, utkommen från lilla Bergö halva Gamla stan. Det berättas att björnhuvuden i granit ännu i dag som ses på en del byggnader i Gamla stan (Stockholm) härstammar från denna bergöpojkes framgångar.
1600 - talet
1607 blev Bergö en del av Malax församling. Under 1600 - 1700 talen var det många bergöbor som blev instämda till tinget p g a att de inte uppfyllt sin kyrkoplikt. 1652 och framåt ålades prästerskapet att sommartid hålla gudstjänst på Bergö, en plikt som inte uppskattades av alla präster. Är det en ödets nyck att Bergö genom tiderna med undantag av några perioder ständigt upplevt prästbrist?
1700 - talet
Förödande epidemier i slutet av 1600 talet och Stora ofreden ledde till att befolkningen minskade drastiskt, år 1718 fanns det endast 34 bofasta personer här på Bergö.
1800 - talet
1800 - talet kännetecknas av en "befolkningsexplosion", 1801 fanns det 188 personer, 1855 - 428 personer och 1890, innan Amerika - emigrationen började, fanns det 759 personer bosatta här. Under 1800 - talet ökade efterfrågan på tranolja över hela Europa. Detta ledde till att sälfångstens lönsamhet ökade avsevärt, och ävenså bergöbornas välstånd. Under 1800 - talets första år byggdes kyrkan. 1830 fick bergöbönderna rätt att kalla sin ö för Bergö och 1848 bildades Bergö kapellförsamling underlydande Malax församling. 1869 blev Bergö egen kommun. År 1873 hade båken på Rönnskär blivit klar och lotsväsendet utvecklades i och med den ökande sjöfarten till Vasa under 1800 - talet och början av 1900 - talet. Lotsyrket gick i arv från far till son, och det finns ingen lots och fyrplats längs den österbottniska kusten som inte under någon tid bemannats av bergöbor.
1900 - talet
Under 1900 - talet har som känt, vårt land hemsökts av krig, vilka skördat offer. När förryskningen av lotsverket vidtogs 1912, avgick samtliga lotsar i protest mot det inträffade. Redan då föll första bergöbon som offer för sin trofasthet till självständighet i sitt land. Under de senaste krigen stupade många bergöbor såväl vid fronten som ute på haven. Efter krigets slut måste var och en anpassa sig efter dåtida förhållanden, fisket var intensivt, småbruket blomstrade. Då fanns det 248 kor och ett 30-tal hästar. Idag finns endast 1 ko och prästens häst. 1955 färdigställdes landsvägen från Molpe via Bredskär ut till Skagelbådan. Vägbygget kostade inte bergöborna någonting, tack vare dåvarande distriktsingenjören Torsten Nordström, som med säker hand visste hur slipstenen skulle dras, och med en envishet som få. Hösten 1962 fick vi färjförbindelse till Bredskär (Skagelbådan) som på ett anmärkningsvärt sätt förbättrade våra förbindelser med fastlandet, och våra livsbetingelser ändrade karaktär. Den färja som trafikerar idag började 1979, och densamma upprätthåller trafiken dygnet runt, frånsett mat och kaffepauser. Den för Bergö så välkända tjänstemannakåren inom lotsverket, och likaså sjöbevakningen , är snart ett minne blott p g a statens rationaliseringsiver. Dagens bergöbo har ofta arbete inom servicesektorn, tack vare färjtrafiken från Vasa till Sverige torde under högsäsong ett hundratal få sin utkomst just från den sektorn. Bergöborna torde i detta nu vara omkring 560 - 570 mantalsskrivna personer.
Källa:
Artiklar jag fått låna av Evert Söderholm
Main page